I går kväll var jag och Sara på bio, vi såg Slumdog Millionaire – oj, vilken film! Har du inte sett den än så gör det! Filmen ryckte tag i mig från första stund, och tog mig med på en resa in i en värld som är så långt bort från min verklighet man kan komma. Slumdog Millionaire är skrämmande, brutal och skoningslöst rätt på. Samtidigt visar den på kärlek över alla gränser (utan att en enda gång kännas kliché). En film som enligt min mening förtjänade sina åtta Oscars, och allt beröm i världen!
Sara berättade dessutom att de barn som spelar med i filmen själva levde i slummen innan filmen gjordes. Där blev de upptäckta av filmteamet, och tillfrågade om de ville spela rollerna eftersom de skulle passa perfekt. Det blev dessa barns räddning ut ur det svåra. För sina prestationer fick de pengar så att de ska kunna gå i skolan, och deras familjer fick också nybyggda lägenheter att bo i. Hur fantastiskt är inte det?! Läs mer om detta beundransvärda initiativ här. Och även fast detta inte är helt okomplicerat (se till exempel artikeln i SvD) så tycker jag ändå att gesten är ett steg i rätt riktning.
Det är så vackert med rosa-blommande träd utanför fönstren! Varje morgon när jag drar upp persiennen får jag ett leende på läpparna, varje gång jag kommer hem ser jag dom ute på gården, och de är VACKRA!
Min tisdag har varit en ganska bra dag. Det var rapportgranskning i skolan mellan 9 och 12, sen hem och städa lägenheten och nu har jag en lugn och skön stund innan träningen som börjar 17. I kväll kanske jag ska umgås med Sara, vi får se! Och i morgon är det jag och Ida som ska på date, blir jättebra det! Vi ses!
Vilken härlig start på måndagsmorgonen! Jag tog nyss en 50 minuters promenad i solskenet med morgonradio i öronen, och nu har jag ätit goda kalkon- och ostmackor med gurka på. Jag är duschad och klar, och dagen till ära har jag på mig en aprikosfärgad topp, känner mig vårig och fin
Helgen kan sammanfattas SOL! Härligt! Träden utanför vår balkong har börjat blomma rosa blommor nu, det gröna kommer fram alltmer vart man än ser, fåglarna sjunger… Jag är lyrisk över våren! Lördag och söndag har ägnats åt att göra inte mycket alls. Nästa vecka blir en kortvecka av allvar, bara måndag och tisdag med skola. Sedan är det valborg, första maj och massa ledighet som gäller.
Idag har jag haft en alldeles ledig dag, underbart skönt! Jag sov till 10.25, vilket inte har hänt på 100 år Det var skönt att verkligen sova ut, men jag vaknade akut törstig och med huvudvärk så jag tror ändå kroppen trivs bäst med att sova lagom länge. Jag kollade på lite TV och läste tidningen medan jag åt frukost, ingen stress där inte! Sedan var jag ut på en springtur ut mot gamla uppsala, det gick ok. Är tungt med springandet efter vintern eftersom jag mest tränat pass och liknande som inte är lika konditionskrävande. Men jag vet ju att om jag kämpar på nu ett tag så går det lättare i spåren snart igen
Imorgon ska jag och min grupp i skolan avsluta vårt arbete i enkätmetodik, sedan blir det en eftermiddagsföreläsning om rapportskrivning. På kvällen åker jag in till Stockholm och möter upp Richard, Martin och Ulrika – vi ska äta på Jensens Böfhus, som är ett nytt ställe för mig så det blir spännande.
Vill förresten passa på att tipsa alla er som är intresserade av böcker om en ny site där man registrerar sig, sätter betyg på böcker man läst och därefter får tips från siten om böcker man troligen gillar. Toppenkul, jag är helt fast!
Förra veckan läste jag en recention på boken Min mormors historia, och gissa om det är en bok jag ska läsa så snart jag får tillfälle?! Jag är oerhört fascinerad av människor, har alltid varit det, och allra bäst gillar jag livsöden från en annan tid än min egen. I Min mormors historia skriver tolv svenska författare om sina mormödrar, tolv kvinnor berättar om tolv andra kvinnor, och jag tror som sagt att den är mycket läsvärd.
Boken får mig att tänka på min egen mormor. Hon lever inte idag, och jag saknar henne något enormt. Hennes liv var så totalt annorlunda än mitt, och ändå bara två generationer bort… Hon födde fem pojkar och en flicka. En av pojkarna dog till följd av ett hjärtfel bara några månader gammal, ett hjärtfel som förmodligen hade upptäckts och kunnat åtgärdas om han kommit till världen idag. Hon levde i många år med en alkoholiserad man, kämpade för att hålla ihop familjen, och hela tiden stod spriten i vägen. Men trots att hon hade ett så svårt liv på många sätt, så kämpade hon alltid vidare, något jag beundrar mycket.
Jag minns min mormor som en glad och varm person, alltid med famnen öppen. Hon var van att hugga tag i saker – ni vet, driftig. Jag drömmer om att en dag få berätta just min mormors historia. Och vem vet – en dag kanske den drömmen kan bli verklighet.
I går hade jag lat-dag, och var först på föreläsning på förmiddagen men låg sedan på soffan hela eftermiddagen – skönt! Idag har jag och Richard spelat tennis + joggat en liten tur, men fast det är soligt ute så är det kallt idag, kallt och blåsigt. I kväll blir det till att umgås med lite vänner, vi går troligen ut och äter något gott, mmm! En lugn och skön helg är precis vad jag behöver
Jag fikade med Johanna i går – hon liksom jag är gammal GUC:are (Grafiskt Utbildningscenter för er som inte vet), och alltså en av mina gymnasiekompisar. Vi läste journalistik ihop, och att träffa henne och prata gamla minnen väckte upp en del tankar och känslor i mig.
Jag minns allt jag gjorde då under tiden på GUC, alla texter jag skrev och som jag är så stolt över, alla människor jag träffade och skildrade, och alla roliga projekt som jag genomförde. Jag minns tillbaka till en av de sista dagarna innan studenten 2005, när jag vann ett journalistik-stipendium och fick chansen att skriva ett personporträtt och publicera texten i tidningen Relation. Jag minns när jag och ovan nämnda Johanna kämpade med vårt projektarbete, en novellsamling, och lyckan när vi äntligen höll det första nytryckta, och fortfarande varma, exemplaret i våra händer. Jag minns sorgen när vår film om hemlösa gick upp i rök, och vi tack vare dålig back-up inte kunde få den åter. Oj, som vi hade jobbat med den filmen!
Jag satt och tittade igenom en del av allt gammalt material nu i kväll, och oj så roligt det är att läsa och minnas tillbaka. Människorna finns kvar i mig, alla jag skrivit om har lämnat spår, och jag känner mig lyckligt lottad som har fått träffa dem alla och skildra deras liv och gärningar!
Längst upp till vänster: min novell Vita molntussar av liv i min och Johannas novellsamling Världen tittar på.
Längst upp till höger: min artikel om skådespelerskan Lotti Törnros i tidningen Scenario
Längst ner till vänster: mitt personporträtt av Aram Afsahi i Relation
Längst ner till höger: presentation av Relations stipendiater 2005 (jag – journalistisk och Miranda – foto)
Min motivering till varför jag vann Relations journalistik-stipendium.
JAG ÄR STOLT ÖVER MIG SJÄLV – ÖVER DEN JAG VAR DÅ, DEN JAG ÄR IDAG, OCH ÖVER DEN JAG FÖRHOPPNINGSVIS BLIR MED ÄNNU FLER ERFARENHETER I SÄCKEN
Min tisdag har varit lite si och så. Momentet Enkätmetodik i skolan känns oerhört ostimulerande, och dessutom har vi en föreläsare som gör det hela ännu mer ostimulerande. Efter en tung och lång dag med bara en macka till lunch fick jag enorm huvudvärk och därför blev det inte heller någon träning som jag tänkt mig…
Fast jag ska faktiskt berätta en positiv nyhet också – jag hade ALLA rätt på statistiktentan jag skrev innan lovet Det var i och för sig en lätt tenta, men likaväl hade jag full pott, bra jobbat! Jag har också skickat iväg ett mail till studievägledaren på psykologen idag, jag vill ha en diskussion om min framtid. Jag vet att jag vill massor, men måste få hjälp med att bena ut begreppen lite grann, bena ut vad jag vill. Ingen lätt uppgift, men någonstans måste man ju börja, tiden rinner liksom ifrån en…
Kvällen blir lugn, jag ska läsa bok, dricka te och sova ganska tidigt. Sov gott alla!
